Igår såg jag på lång sikt Västerviks hamn, klipporna och allt de där mysiga. Tankarna skenade iväg snabbt till sommaren som snart är här, vilka underbart fina somrar jag haft och vilka helt underbara somrar och år jag har framför mig, jag gick med ett leende på läpparna. Det var då de, ett par timmar senare kommer Pelle hem och berättar den fruktansvärda nyheten, vilke jävla bakslag! De finns inga tummar och tår som jan hållas för att detta ska gå bra, och det är redan förustspått att de kommer ta jävligt lång tid, men hur lång? Jävla hus-jävel!
Men vet ni, solen skiner ju!
Nej 🙁 Låter inge kul, hoppas det går att lösa. Kram
låter inge roligt det där:/ hoppas det ordnar sig?!!