Jag kilade iväg till Coop för att handla lite, sagt och gjort så styrde jag därefter vagnen mot Karlssons, skulle kika efter papp kartonger. Bebbo låg och sov så fint och harmoniskt.
Väl inne på Karlssons så börjar jag kika runt, och efter sisådär 10 minuter börjar Bebbo snegla lite med ögonen, jag beredd med att se till att nappen stannar i munnen, men då utbryter han i gråt, gråt som övergår till tjut som övergåt till ILLVRÅL! Till en början kände jag mig inte ett dugg stressad, bara att försöka pilla in nappen och få han lugn igen, ha! Haan totalvägrade det, bara skrek och skrek! Jag testade allt där inne, allt förutom tutten då givetvis. Men, jag visste att han inte var hungrig, det var liksom max 1 timma sedan han käkade! Tills slut var det bara att gå ut, han skrek heeeela vägen hem, jag stannade ofta och försökte trösta han, ingenting funkade…
Jag känner såhär, jag tänker inte gå ut igen, för det är inte första gången detta händer, vad gör jag???
Okej, det är förståligt 🙂
Blir så ledsen av att tänka på nyblivna mödrar som begränsar sig i det offentliga rummet eftersom det verkar ha blivit någonting fult att amma in public. Det kan knappast finnas någonting mer naturligt, känner jag och om någon känner sig stött utav att en mamma matar ett hungrigt barn samtidigt som hon fikar i stället för skamset drar sig undan till en toalett är det personen som inte tål att se ett brösts uppgift att titta åt ett annat håll.
Grattis till bebben förresten Ia, har inte sett dig på så länge så jag får skriva det här i stället.
Å fyyy så svettig man blir när det händer. Har inte heller något bra tips. Jag har också alltid gått hem elr hittat ett café elr nåt för att kunna sätta mig. Det var iof i Norrköping. På Karlssons i stan är det inte riktigt lika lätt.
En gång frågade jag om jag fick låna toaletten på ett ställe och satt där inne och ammade. Haha
Jo det kan jag göra, men inte inne i en affär…
Jag bara måste fråga… Varför skulle du inte kunna amma offentligt?
Känner delvis igen mig. Har en son som är tuttgalen på kvällarna o bröstet är det enda som gäller. Nappen kan duga om pappa (eller nån annan) stoppar in den-doften av mamma är lika med mat! O då pappa jobbar borta i veckorna har jag inte så mkt annat val än att ge han bröstet. Har haft amningsnapp o börjar försöka vänja av honom vid det. Han har gråtit frustrerat på hemväg nån gång men jag brukar hålla mig lugn-vet ju att det är att han är hungrig o att han får mat så fort vi kommer hem (jag fick sätta mig på en trottoarkant på väg hem från Maxi o amma en gång haha, men då var Jimmie med o vi hade hans tröja som vindskydd) Men som sagt-annars brukar jag hitta nåt bra ställe att amma på eller gå hem. Går ju helst bara ut när den lille herrn är nyäten 🙂 Så nåt vidare bra tips har jag nog inte, mer än att dom inte dör av att gråta men jobbigt för man själv blir stressad.