Tänk att TRE år har gått sedan dagen vi stod på ängen med fjärilar i magen och sa Ja till varandra. Inte någon gång har jag ångrat mig sedan dess. Jag hoppas innerligt att det är du och jag för alltid.
Inget speciellt firande blev av denna dag utan vi köpte med oss mat och hade häng nere vid vattnet i stugan.
Borde egentligen ge mig ut i trädgården och vattna men orken tryter. Kanske att jag får ett ryck och gör det senare men nu tycker jag soffan känns extra skön.