Inatt vaknade jag av en spya som nästintill sprutade ner mig. Bebis låg vid bröstet och jag somnade till. Vilket jag tror även hon gjorde samtidigt som hon käkade, en längre stund. Till slut rann bägaren över och sprutades ut, över mig. Det där med att bädda rent i sängen (3dagar sen) är numera överskattat.
Jag vet att alla bebisar kräks. Lykke har inte kräks så många gånger. Men Oliwer kräktes i princip aldrig så detta kräkande är lite nytt för mig, och inget trevligt alls. 