Förra helgen när vi hade tjejmiddag så blev det en ganska het debatt om huruvida vi tycker om invandrarna som är i Sverige, ska vi släppa in fler, hur ska vi ta tag i de som redan är här och få dem att passa bättre in i samhället, hög kriminalitet bland dem osv, osv. Jag har hört att det är fler invandrare som begår brott i Sverige än ”oss” själva, givetvis berättade jag detta under våran heta diskussion, och den ena hälften som inte var på min sida ansåg att det inte var så… Jag tycker själv att fan nu har de fått chansen att få komma till Sverige, de får en bostad, pengar osv. Jag anser att Missköter de detta på något vis, genom att begå brott, ja då är chansen sumpad och HEJ DÅ! Men det är ju inte alla som tycker så, alla har vi ju olika åsikter. Men som sagt, jag såg Efterlyst ikväll, och jag behöver väl inte ens nämna något om det va, ni förstår själva? Och ta mig rätt nu, jag är inte rasist och har inga rasistiska tankar, men hur kan vi försöka ändra på detta?
Givetvis ska inte heller ALLA dras under ett streck, kom ihåg det!
Invandrare begår fler brott än svenskar, jämfört med sin andel av befolkningen.
Av 100 anmälda brott står invandrarna för 16 trots att de bara utgör 10 procent av befolkningen.
Aftonbladet har undersökt verkligheten bakom siffrorna.
Och funnit en förortskultur som fostrar brottslingar oavsett om du är svensk eller invandrare.
Det finns få studier om invandrares brottslighet.
Men de som finns pekar i samma riktning.
Invandrarna är överrepresenterade i samtliga brottskategorier.
Ju grövre brott, desto större andel av de anmälda brotten har begåtts av invandrare, visade exempelvis den senaste större undersökningen från Brottsförebyggande rådet 1996, som bygger på data från 1985–1989.
Det brott där invandrare är mest överrepresenterade är våldtäkt:
- 9 invandrare av 10 000 jämfört med 2 svenskar av 10 000 registreras för våldtäkt. Överrepresentationen är därmed 4,5 gånger.
För samtliga anmälda brott är invandrare dubbelt överrepresenterade.
Det finns även skillnader mellan olika invandrargrupper.
För våldtäkt under perioden 1985–1989 är överrepresentationen störst för medborgare från Algeriet, Libyen, Marocko och Tunisen. Följt av Italien och Irak.
De som registrerats för minst andel brott var personer från asiatiska länder som Korea, Japan, Kina och Vietnam.
Med invandrare avses här personer födda i annat land, folkbokförda i Sverige.
Totalt sett stod de för 16 procent av alla anmälda brott 1985–1989.
Deras andel av befolkningen uppgick då till 9 procent.
Även barn till invandrare är överrepresenterade men i mindre utsträckning än föräldragenerationen.
De stod för 13 procent av de anmälda brotten under den undersökta femårsperioden och utgjorde 9 procent av befolkningen.
Varför är personer med utländsk bakgrund överrepresenterade i kriminalstatistiken?
De vi talar med är överens om att främsta förklaringen finns att söka i invandrarnas livssituation.
Invandrarna tillhör oftare underklassen. Och sedan urminnes tider är det underklassen som begår flest brott. Många av dem som döms för brott har fostrats i storstädernas miljonprogramsområden.
– Svenskar som lever i Sverige under samma förhållanden som invandrare har precis lika allvarliga problem, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet.
|
|
Fördomarna syns direkt när Aftonbladet besöker Fittja, en förort i Stockholm där nästan 90 procent av invånarna är invandrare. Unga män i en BMW modell större, dyra märkeskläder, glimrande guldlänkar.
Här är en hög andel långvarigt arbetslösa och beroende av bidrag.
Imran Ahmad, 25, jobbar med problemungdomar i Fittja i Fryshusprojektet Lugna gatan. Arbetet går ut på att vara en positiv förebild. Vi träffar honom i en lokal i ett av Botkyrkabyggens höghus.
Han jämför de invandrartäta förorterna med en överfull buss. Fler och fler människor har tagits in utan att man först tänkt efter om de verkligen får plats.
Ungdomarna växer upp med hopplösheten omkring sig. De ser föräldrar som aldrig får jobb eller kanske inte ens kommer in på en kurs för att lära sig bättre svenska. Är det då någon idé att anstränga sig? Att plugga och få bra betyg när jag ändå inte får något jobb?
– De unga ser ingen framtid, säger Ahmad, som själv kommer från Pakistan och är uppväxt i Skogås och Fittja.
– De som klarar sig här är de med föräldrar som har egna företag, restauranger. Orkar de inte plugga kan de gå in i familjeföretaget och jobba 16 timmar om dagen.
Uppgivenheten bland andra ungdomar gör att brott blir en genväg till status.
– Den som ser kompisar med en BMW cab och en fet guldkedja tänker aldrig på fängelseåren som kan ligga bakom, säger Ahmad.
Störst risk att hamna snett löper den som kommer från splittrade familjer, oavsett om man är svensk eller invandrare. Siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att invandrare skiljer sig oftare än svenskar.
Bristande språkkunskaper förvärrar problemen ytterligare.
Siffrorna talar ett tydligt språk.
Jerzy Sarnecki anser att invandrarna troligen också är överrepresenterade i den faktiska brottsligheten, men då sannolikt mindre än den officiella statistiken visar.
För det första anmäls långt i från alla brott, för våldtäkt anses mörkertalet vara mycket stort.
Vidare klaras bara en fjärdedel av alla brott upp. Gärningsmännen är därmed okända i merparten av alla brott.
Det kan också vara så att en invandrare lättare anmäls. Han kanske lättare känns igen eftersom han sticker av från det blonda, nordiska och han löper därmed större risk att åka fast.
– Det går heller inte att utesluta att polisen är mer angelägen att sätta fast en invandrare, säger Sarnecki.
Detta sammantaget innebär att den officiella statistiken över den registrerade brottsligheten inte är något tillförlitligt mått på den faktiska brottsligheten och därmed överrepresentationen.
Jan Ahlberg, enhetschef på Brå som gjort invandrarstudien, tror mer på siffrorna:
– Man kan tänka sig en felkälla när det gäller snatteribrott. En invandrare kan vara mer påpassad när han kommer in i en affär och löper därmed större risk att åka fast, säger Ahlberg.
Gammal artikel från Aftonbladet – http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/13/dokument.html